I Sverige är vi bortskämda med att ha en rik tillgång till historiskt källmaterial. I arkiven finns primärmaterialet, alltså ursprungliga handlingar. I takt med att informationsflödet ständigt ökar är det viktigt att ställa sig kritisk till källorna.
Databaser, hemsida och arkivförteckningsprogram
Redan i början av 1990-talet började vi bygga upp register över arkiv och föreningar. Under fem år hade vi en särskilt anställd som bara arbetade med register. Uppbyggnaden av databaser över enskilda arkiv i länet har gjorts sedan 1999.
Nu finns följande databaser på hemsidan: Föreningar förr och nu, Företagsarkiv i länet, Gåramålningar, Bilddatabas, Brandförsäkringar och Kooperativa föreningar. Databaserna är ett hjälpmedel för forskare och allmänhet. Fram till 2014 hade vi ytterligare en databas Enskilda arkiv i Östergötland som omfattade alla enskilda arkiv som inrapporterats till oss från något bibliotek, museum eller arkiv i Östergötland. De uppgifterna finns numera på internet i Nationell Arkivdatabas, NAD. I NAD finns också många kompletta arkivförteckningar från våra medlemsarkiv. Dessutom driver vid databasen Topotek Östergötland som i första hand samlar historiskt bildmaterial.
Primära och sekundära källor
Inom historieforskningen brukar vi skilja på olika slags källor som används för att berätta sanningen om ett skeende, en människa, ett hus m.m. Vi brukar tala om primärkällor och sekundärkällor. Primärkällorna återfinns oftast i arkiv, d.v.s. skriftlig information i handlingar som i tid och rum ligger nära det vi vill skildra (kyrkoböcker, dagböcker, köpebrev, domstolsprotokoll m.m.) Sekundärkällor återfinns på bibliotek, museer och på Internet, d.v.s. i böcker, föremål, databaser, m.m.
På senare år har olika tjänster utvecklats för att tillhandahålla inskannade primärkällor på internet, bl.a. Riksarkivets digitala forskarsal som är kostnadsfri, eller kommersiella Arkiv Digital som kräver abonnemang. Om du på ett så sant sätt som möjligt skildra dåtiden, skall du då vända sig till ett museum eller bibliotek? Eller surfa på nätet? Ja, man kan där få en första version av det som hände, men inte sanningen. Vill man verkligen veta hur det var, då måste man gå tillbaka till primärkällorna – i arkiven.
Vi matas dagligen med information om vad som händer eller har hänt i samhället via olika media. Men hur mycket är sant och hur mycket av det som serveras oss bygger på primärkällor? Ytterst lite! Är du en sanningssökare, måste du inta en skeptisk hållning till det dagsaktuella nyhetsflödet. Ja, men förr eller senare kommer väl allt fram i doktorsavhandlingar och uppsatser vid universiteten? Jo, du kommer lite närmare en slags sanning, men inte hela, för även en vetenskaplig avhandling måste göra ett urval av källor, tidsbegränsa sig samt inte minst utgå från en problemställning och även ofta följa de vetenskapliga teorier, som är på modet inom den aktuella disciplinen.
Får vi då aldrig veta hur det verkligen var i dåtiden? Om du anstränger dig kan du nå ganska nära en slags sanning om du först går till arkiven, där primärkällorna finns och sedan kompletterar med sekundärmaterial på bibliotek, museer, webben mm. Men glöm inte bort att det primära återfinner ni i arkiven.
Gå vidare till vår forskningshandledning.
